9. JAG FÖRVANDLAR DIG TILL DAMM.

Kommentera
Jag fick min första kommentar igår och det är jag mycket tacksam för! Det var den första sen nypremiären så att säga. Ja, den uppmärksamme läsaren noterade kanske att jag tidigare skrivit att den här bloggen varit uppe förr. När jag skriver förr menar jag för 5 år sedan.
 
Jag var då 17 år gammal. En förjävlig ålder om jag får säga det själv. Inte riktigt tonåring men inte riktigt vuxen heller, på något sätt. En mycket förvirrad tid. Jag mådde nog inte så bra, men det är okej för vilken jävla tonåring gör det egentligen?
 
Det var även vid denna tid som jag hade mitt första möte med kärleken. Ja, det kanske var lite sent, men mitt intresse för en kärlekspartner hade knappt existerat innan och även om jag hade varit kär i någon så hade jag aldrig delat med mig av det. Jag var alldeles för pryd. Alla mina gamla kompisar hade eller hade haft pojkvänner för länge sen och jag kände mig lite som en utböling, men försökte väl intala mig själv att jag väntade på den rätta. Prinsen på den vita hingsten.
 
Och han kom inte då jag blev 17 år. Jag skulle nog vilja hävda att min nuvarande pojkvän är prinsen på den vita hingsten. Fast han är hästrädd, så det är nog mer troligt att han sitter på en halvdöd gammal valack. Om ens det.

Aja, anledningen att jag kom att tänka på den tidigare frivillige var väl att jag såg kommentarerna från honom då jag hade fått den här kommentaren. De går inte att se för er, för de är bundna till inläggen jag skrev då, för 5 år sedan, men de finns kvar. Jag trodde jag hade raderat allting som skavde, men det hade jag tydligen inte.
 
Fast jag kan inte påstå att det är någonting som har skavt särskilt mycket.
En vecka efter vår romans så träffade jag ju ändå en ny kille.
Så mycket betydde han :)))))))
 
Trevlig helg!